Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(5 VIKTOR RYDBERG
är en välgärning, som jag icke på länge åtnjutit.
Emellertid händer, att ’sub noctem cura recurrit’.»
Ljungskile 1 augusti 1866. (Till Torsten Hedlund
på hans elfvaårsdag.)
»Tack för ditt bref. — Så fick jag veta, alt din
mamma spelar för er hvarje kväll. Ja, vet du, det är
musik det, hvars like man icke ofta får höra; den är
så vacker, att den går nästan för djupt till hjärtat.
Ett annat slags musik hörde jag, då jag var på
Stenungsön. Där fick jag lyssna till ett piano, som slamrade
och hamrade, lät och grät, hvisslade och tandagnisslade;
det skulle vara en munter sång som spelades, men det
förekom mig som om det varit en liten lunsig
dvärggumma med nedkippade trätofflor och behäftad med
tandvärk, som kilade fram och tillbaka öfver tangenterna
och emellanåt stannade, stampande af smärta i den arma
klaviaturen.»
Den 6 augusti.
»Min vistelse på Ljungskile är mig i allmänhet,
högligen behaglig. Jag har timmar, ja, hela dagar af ostördt
lugn, och jag arbetar med en lust, som jag icke kännt
på länge. Men fet blir man icke af saltvatten,
bergvandringar, fruktsoppa och — öfversältningskrångel med
Faust.»
Den 9 augusti 1866.
»Nu lider det mot slutet af dessa oförgätliga dagar
af ljuflig ensamhet och småtrefligt sällskapslif, som jag
här tillbragt och som fått den enda krydda de behöfde
genom Bjurslättsinvånarnes godhet att postdagligen sända
mig korrespondenser från den käraste vänkrets jag äger.
Ja, heder och lack för denna er godhet; jag skall aldrig
förgäta den, om jag ock är ur stånd att vedergälla den-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
