- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
39

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BESÖK I STOCKHOLM 1 8 fi (5

39

om dig — du kan ej göra någonting utan att hagen är
med. Du liknar alldeles de där oefterrättlige artisternc,
som gå och flanera och göra sig lugna dagar; men när
hågen kommer, så målar en sådan herre på en dag hvad
den stackars pliktmänniskan målat på månader, mecl den
skillnaden, att den förre ger något »tusan djäfla», under
det den senare ej höjer sig öfver medelmåttan. Det är
en gång så eder natur; det är förbaskadt dumt, att ni
ej kunna alltid vara lika genialiska och måla och skrifva
snillrikt från morgon till kväll; men vi få väl lof att dras
med er. Alltså: bort mecl dessa dystra själfförebråelser,
hvilka verkligen — tro mig — äro orättvisa, och man
bör icke, såsom Jolin säger, »vara ohöflig mot sig själf».

Att du ej kan skrifva i Stockholm, är ju alldeles
klart, och det visste jag förut, ehuru jag ej ville afråda
dig från att taga dina böcker med dig. Nu längtar jag
att få dig åter, och när jag har rest, skall du få det
ljusa hörnrummet till ditt förfogande.»

Samma dag skrifver Rydberg:

»Fru Stina har alldeles rätt däruti, att det är en
skillnad mellan allvar och dysterhet — att ett glädtigt
sinne låter förena sig med det djupaste allvar. De låta
icke blott förena sig, utan elär det plikttrogna allvaret
trängt till själens djup och blifvit en driffjäder mecl i
alla viktigare handlingar, där blir själen harmonisk och
fridfull och strålar ifrån sig en lugn glädje, som verkar
välgörande på personens omgifning. Där det verkliga
allvaret flyttar in, där kommer den verkliga glädjen snart
efter. Lefve den, och bort med den hålögda hemska
dysterheten ! Den senares beskaffenhet känner jag tyvärr
af egen erfarenhet. Må jag ock en gång få göra
bekantskap med den förra!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free