- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
116

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i i 124

VIKTOR RYDBERG

sviken. När jag hör dessa förebråelser, har det varit
mig en glädje att ihågkomma skaldens ord, hvars sanning
häfden bevittnar, att Sveriges bonde har i striden varit
Sveriges mur och att all landets ära vuxit ur hans fria
bröst. Nedsätta vi honom, nedsätta vi oss själfva; och
den aktning herr krigsministern i nationens namn kräft
för den indelte soldaten vågar jag för min del taga i
anspråk, åtminstone inom denna kammares debatter, för
den svenske bonden.

I det s. k. villkor, som utskottets utlåtande uppställt
för beväringslagens antagande, ser jag icke, hvad
åtskilliga talare sett i detsamma, en vägran att offra, hvad
offras bör på fosterlandets altare. Jag ser däruti endast
en allvarlig, i bestämd form uttalad öfvertygelse, att
landets trygghet, det stora mål, som vi ju alla vilja, icke
kan vinnas med mindre än att man här samtidigt löser
tvänne med hvarandra i närmaste förbindelse stående
frågor — frågan om en skattejämkning af sådan
art, att den sätter folket i stånd att känna
försvarsväsendets ökade börda mindre tung, samt frågan om själfva
arméorganisationen. För själfva försvaret är den
förra också onekligen lika viktig som den senare. Att
rotehållarne under debatten om henne framdragit sina
knektekontrakter och påmint om en verklig eller förment
laglig rätt, som genom dessa kontrakt skulle vara dem
tillförsäkrad, är jag så långt ifrån att anse som något
oerhördt och straffvärdt, att jag tvärtom håller för att
om de icke gjort detta, det likväl skulle varit regerings
och riksdags plikt att icke förbise denna sida af saken,
ty äfven clen viktigaste och största skyndsamhet kräfvande
lagstiftningsåtgärd måste tillse, att ingen ingången
förpliktelse blir ens till skenet bruten.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free