Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOURNALISTIK
139
var icke det centrum, kring hvilket de samlades. Oftast
teg jag och åhörde deras samtal, men gick dock med
större tillfredsställelse från deras samkväm än från
ämbetsmännens, bland hvilka jag ofta, trots olika politiska
meningar, var en ’firad’ vän.»
Journalistik. Utländska förhållanden. Fransk-tyska
kriget
I ett bref på nyåret 1869 skrifver Carl Rydberg
till Hedlund:
»Jag tror, att sedan Viktor nu utredt och klargjort
allt som legat honom om hjärtat på det teologiska
området, så att han med odelade tankar och håg åter kan
vända sig till sin skönlitterära verksamhet, skall han
ånyo känna sig lika lätt och frisk till lynnet som år 1857,
då han skref sin ’Fribytare’, och därjämte känna mera
tillfredsställelse än då öfver att för vår viktigaste
kulturfråga verkat det myckna han gjort.»
Broderns förmodan, att Viktor nu åter skulle
kasta sig in i poetisk alstring, skulle ej genast
bekräftas. Härmed dröjde det ännu några år; det
tarfvades härför den väckelse och ingifvelse som en
färd till södern och umgänget med den antika
skönhetsvärlden bragte honom.
Men i allt fall betecknar året 1869 ett uppsving
i Rydbergs produktion, som under detta ocli
närmast följande år förnämligast kom att röra sig
på det journalistiska fältet. På detta utvecklade
Rydberg, som vid 1860-talets midt känt sig så ned-
Jönsson från Hallands län, Gunnar Erikson i Mörviken från
Jämtlands län, Bleckert Stenbeck från Västmanlands län (den
sedan bekante Stockhoimsfilantropen) samt Gari Ljungman
från Bohus län.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
