- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
157

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMPEN FÖR NORDISK NYVÄCKELSE

157

fall eggande eller ’tirrende’ kraft. Oafsedt all dogmatism
och med uteslutande hänsyn till det sköna och
hjärt-gripande, har ju Grundtvig skapat oförgätliga saker. Jag
har sett en judisk familj med rörelse, ja, med tårar, åhöra
hans paradisiskt friska och naiva skildring af Jesu gossår.
Medan nästan alla andra våra skalder förekomma mig
såsom gjorda af sin tid, ett slags konstutöfvande
konstprodukter, framstår Grundtvig, ensidig och ofullkomlig
som han i mycket är, såsom en väsentligen ursprunglig
kraft, en Cædmon i vårt århundrade. Ack, denna
innerliga, gudaingifna humanitet, som vill sjunga, för att de
fattigas barn må röra de bara fötterna i glad dans, och
sjunga, för att sätta mänsklighetens krona på deras lekar!
Skulle Danmark någonsin kunna glömma den skalden?
Cedite romani scriptores, cedite græci. Ligger orsaken
till den stora allmänhetens obekantskap mecl Grundtvig
hos grundtvigianerne, så tack för din maning: ’Det er
Tide at bryde Grundtvigianismens Rækker og naa ind til
Grundtvig selv’.»

I samband med denna ifver för en folklig
och nordisk rörelse stod Rydbergs bat till den då
såsom högsta »bildning» gällande åskådning, hvilken
behärskade bourgeoisien och ämbetsmannavärlden
och som han särskildt fann representerad hos de
danske »nationalliberale», den norska
byråkrathögern och det svenska »intelligenspartiet». Ofta
snärtar han denna riktning i sina uppsatser såväl
som i sina enskilda bref. Hvad den på prosa hållna
texten i hans Bilder ur Faust vidkommer, heter
det i bref 1874 till Borchsenius:

»Denna är väl mindre smaklig för köpenhamnare, ty
Faust uppträder där som den vetenskapliga forskningens,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free