Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIETRICHSON-RYD BERG-LAGERBERGSKA FEJDEN 217
Efter mottagandet af Dietriclisons första
genmäle, som var åtföljdt af ett enskildt bref af 28
april, där D. förklarar sig gärna vilja slåss med
Rydberg på detta område, åt hvilket han ägnat ett
Tizian», och frågar »om det är hjälten Contarini, som från att
vara framställd i en bild af förf. med glad tillförsikt gjorts till
en målare, hvars ypperliga konstverk får beröm af herr
kammarherren», eller om han menar målaren Gantarini? — Härpå
svarar Rydberg, att häfderna verkligen omtalade en målare
Giovanni Contarini, Tizians lärjunge, som rosas såsom
upp-rätlhållaren af hans traditioner, fastän han ej upptages i
Kug-lers konsthistoria. Dietrichson svarar något advokatoriskt
härpå, att han nog visste, att Contarini existerat, men endast
protesterat mot att Lagerberg »upptäckt», att han stode i
jämnbredd med Tizian. Rydberg genmäler, att detta är en liten
osanning, Lagerberg hade icke jämnställt Contarini med Tizian,
därför att han uppräknat de målare hvilkas verk finnas under
samma tak bredvid hvarandra. »Om någon sade, att han på
samma bokhylla sett verk af Dietrichson, Klockhoff, Vischer
och Unger, hade han därmed uttalat ett sakförhållande af
rent yttre natur, men icke fällt något jämförande och
likställande omdöme om deras värde, och han skulle säkert
betackat sig, om någon påstode, att han därmed velat ställa er,
som himlen bevarat för all filosofi, i jämnbredd med den
filosofiskt och ästetiskt högt begåfvade, men tyvärr för tidigt
bortgångne Klockhoff eller med den djupe och skarpsinnige tyske
tänkaren, hvars system ni af rent oförstånd och utan ond
afsikt komprometterat, men icke, som ni tror, populariserat».
I anmärkningen om mosaikerna å Marcushupolen är
däremot den andra sidans försvar något hårdraget. Lagerberg hade
skrifvit om Marcuskyrkan, att »kupolernas fasader äro klädda
med den kostligaste mosaik af ädla stenar». Häremot anmärker
Dietrichson: »Skulle vara bra roligt att se mosaiker på
kupolerna». Rydberg genmäler: »Detta nöje kan den onämnde
figurligt taladt få njuta, om han vill återupplifva sin hågkomst
af Goethes »Italienische Reise», där det, på tal om »die Kuppeln
und Gewölbe», heter: »allés musivische Arbeit». Dietrichson
svarar, att Goethe menat mosaiken inuti kupolerna. Härpå
svaras ytterligare af R.: Kupol betyder enligt alla lexika »den
inre eller kupiga delen af ett sfäriskt hvalf», och mosaik kan
finnas på en dylik insida. Men det framgår tydligen af
sammanhanget, att L. talat om kupolerna, sådana de sågos,
innan han gått in i kyrkan.
Bland öfriga stridspunkter (om man har rätt öfversätta
campanil med »klockstapel», om genitiven Septimi i st. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
