Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RESAN 18 74
247
mig, att han letar, men han gör det icke. Ehuru han
genom mig vet, huru runor och runskrift se ut, lägger
han framför mig, när jag kommer dit, en hop slaviska,
asiatiska, ja latinska manuskript, som han gripit i högen,
och när jag säger honom, hvad han väl vet, att detta
icke är hvad jag söker, svarar han, att det är allt, hvad
han under sin letning funnit. Nu har jag vändt mig till
en ung italiensk lärd, som personligen känner
bibliotekarien, för att denne, om möjligt, skall kunna förmå honom
göra ett allvarligt försök. Men jag vågar ingenting hoppas.
Barberinska palatset är, näst Vatikanen, klerikalismens
förnämsta tillhåll här i Rom, och det tjänar till intet att
vända sig till furst Barberini personligen, än mindre att
genom franske ministern hos italienska regeringen söka
få saken genomtrumfad. Konsul Bravo, som står väl
hos prästerne, har två gånger följt mig till biblioteket
och sökt intressera prästen för saken, men gagnlöst. Han
lofvar att göra allt hvad han kan, men gör ingenting.
Har jag svikits i detta hopp, så har dock Rom i
öfrigt öfverträffat allt hvad jag väntat. Aldrig skall jag
glömma de sköna stunder jag här haft, synnerligen i
början, då jag ännu tyckte mig hafva tid och godt
tillfälle att skrifva korrespondenser till tidningen och då
känslan af ouppfylld korrespondensplikt icke nedtyngde
mig, såsom nu är förhållandet. Uppriktigt taladt, kan
jag ej heller värja mig för känslan, att hvad som här
gläder mig — de historiska minnena och konstens verk
och folkets lif — har ingen genklang hos den göteborgska
publik, för hvilken jag skulle skrifva. Emellertid stannar
jag här ännu tre veckors tid och vill försöka att skrifva
till tidningen. Lyckas det icke, så ger jag Neapel på båten
och återvänder hem, tv det varder mig annars för tungt.
Rom har annars det med sig, att man känner sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
