Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIKTNING 1875 — 78
349
vanmäktig gentemot en högre vishet och alt hvarje
uppror mot världsregeringen måste försonas med
tung hot.
I den bevarade tragedien »Den fjättrade
Prometeus» har visserligen denne hufvudsakligen fört
ordet, men i fortsättningen »Den befriade Prometeus»,
hvaraf blott fragment finnas kvar, torde den
motsatta åsikten hafva kommit till sin rätt, ty
Aeschy-los var religiös i antik mening och ville gifvetvis
betona det berättigade i det lidande, som Zeus ålagt
den djärfve titan, som förgripit sig å
världsordningen.* Till slut löses dock den fjättrade tilanen
ur sin kedja, sedan han frivilligt yppat hemligheten
om ett ödesdigert äktenskap, hvilket hotar
Zeus-väldet.
Prometeusämnet har ju äfven i modern lid
framkallat märkliga dikter af världslitteraturens
störste mästare. Ty — som Georg Brandes sagt —
»sedan människoandens frigörande på allvar börjat,
sysselsätter denna typ de store skalderne».
Det lilla dramatiska fragment af Goethe, som
tillkom 1773, afslutas med ett — för öfrigt af Tegnér
lill svenskan tolkadt — Prometeuskväde, egentligen
en smädedikt, snarlikt Lokes gudanidande i Eddan.
I denna dikt förekomma tankar, som i viss mån
gömma den Rydbergska Prometeusskepnaden in
nuce.
Ich dich ehren? Wofür?
Hast du die Schmerzcn gclinderl
Je des Beladenen?
Hast clu die Thränen gestillet
* Jag följer här Th. Bergks uppfattning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
