Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
VIKTOR RYDL5EHC.
ning. Den gällde naturligtvis i främsta rummet
tanken, att mänsklighetens mål skulle vara fördoldt
för henne, sedan hon fått uppenbarelsen, eller all
något på tankens och gärningens väg kunde vinnas
för evighetens rike utan tron på dogmer, om hvilka
det icke talas ett ord i dikten, ej ens i de åtta
raderna under rubriken Theologia.
Och onekligen har dikten släktskap ej blott
med de israelitiske siames poetiska syner, utan
ock med en hednisk poesi: de store grekiske
tra-gödernes. Man kommer vid denna kantat all tänka
på Rydbergs egen karakteristik af Æschylus: »den
gudaingifne skald, som med hellenens
skönhetskänsla och filosofiska instinkt förenar de hebreiske
siames storvulna väsen och djupa, sedliga allvar».*
Från de sublimare ämnena vände han sig
därefter till de mera idylliska.
Den 2 februari 1878 meddelade Göteborgs
Handelstidning en ny dikt af sin gamle
medarbetare: Träsnittet i psalmboken. Viktors tankar
hade börjat syssla med barndomstiden i det kära
Jönköping. Och moderns bild, den älskade, aldrig
förgätna, hägrade åter för hans syn. Och så barn
domsminnena från Vettern, Visingsö, kyrkan
och den första psalmboken med ett träsnitt från
»Lundströms atelier».
Ja, nog var det i konstväg ett underligt ting,
detta träsnitt! Men i hvilken tjusande dikt har
* Uppsatsen om Nero i Romerske kejsare i marmor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
