- Project Runeberg -  Viktor Rydberg. En Lefnadsteckning / Senare delen /
428

(1900) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40(5

VIKTOR RYDBERG

hvari hon har att röra sig, huru långt hon än lyckas
tillbakaskjuta sina orsakskedjor. Ty naturvetenskapen
har med intet annat att skaffa än det i företeelserna som
yppar sig som rörelse i tid och rum (och former) och
sträfvar för den skull ovillkorligt och omotståndligt till
att varda, om jag så får säga, tillämpad matematik,
hvarmed frågorna om Gud och ande och odödlighet ha
lika litet att skaffa som med Euklides’ elementer eller
med differential- och integralkalkylen. Naturvetenskapens
högsta triumf är, om jag får nytta en abstrakt bild, alt
uttrycka allt quale, som möter honom i hans eget plan,
med ett quantum, som kan få sitt tillbörliga rum i den
stora världsekvation, hvars olika membra han på sina
olika områden sträfvar att fastställa. Som du sagt: här
gäller det heraklitiska navra gti; här gäller ock så
väl om s. k. Büchnerska naturfilosofer som Fåhræiska
Platos ord om oi (Jtoi Téc. * Endast i den mening är
naturvetenskapen af filosofisk betydelse, att han i de
motsägelser som häfta vid konstruktionen af en yttre
värld (och som jag vill särskildt söka ådagalägga) visar
utöfver sig själf till en annan krets, där tidens oro viker
för det som varar’.»

Såsom af det ofvan anförda brefvet till Hjärne
framgår, var det Rydbergs mening att behandla
spörsmålet om idealism oeli materialism närmast
såsom svar på frågorna: »hur vi uppbygga vår
yttre värld» samt om tid och rum. Ursprungligen
ärnade han att låta detta ske i brefform under

* O. I. Fåhraeus hade i Svensk Tidskrift kort förut
offentliggjort en uppsats: »Om arternas härledning i djurriket».
Heraklits -navra (jti = »allt liyter». Platos ord åsyfta de filosofer,
som antaga, att tingen äro i ständigt flytande, i ständig rörelse,
och läsas i Theætet: 18J. o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:12:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrydberg/2/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free