Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILOSOFISKA STUDIER.
443
för så många andra idealistiske filosofer. Tvärtom
uttalar han i slutet af femte föreläsningen, att
materialismen liksom idealismen uppkommit ur
behofvet för den tänkande människan att skaffa sig
sammanhang och enhet i sin världsåskådning, att
särskildt den moderna materialismen vore en
nödvändig sidoföreteelse till den moderna
naturvetenskapen, hvars storartade upptäckter lockat till
försök att på dem bilda en världsåskådning, och att
det därför vore lika orätt som inskränkt att
fördöma denna riktning såsom ett »uppsåtligt ondt
alster af en fördärfvad människonatur».
Materialismen skulle vederläggas, ej fördömas.
Likaledes må framhållas det i filosofiska
framställningar ovanliga åskådliggörandet af teorier
genom välfunna bilder. Exempelvis då ban
förtydligar det andligas och materiellas förhållande af
väsen och fenomen genom liknelsen, att de förhålla
sig som föremålen utanför en spegel till föremålen
i en spegel, och gent emot Hartmann invänder:
»Se vi föremålen i en spegel förändra sig, så ha
vi rätt att däraf sluta, att föremålen utanför honom
förändra sig; men vi hafva ingen rätt att antaga, att ett
föremål utanför spegeln träder in i spegelns ram och
ställer sig som en verkande kraft eller medlande länk
mellan spegelbilderna.»
Eller liknelsen om Guds och människans olika
uppfattning af »tiden»:
»För det allt genomträngande ögat äro skiljeväggarne
mellan forntid, nutid och framtid försvunna, likasom
bergmurarna mellan dalarna i ett landskap icke äro ett hinder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
