Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74
VIKTOR RYDBERG
J. P.s kritik utmärker sig i motsats till
Beckmans motskrifter för en ovanligt ohöfvisk ton*.
Det talas 0111 att V. R. »utsprider lögner till de om
verkliga förhållandet okunniges förvillande»; att
som J. P. vill tyda aili till det bästa(!), han antager,
att »den från böljan till slut lögnaktiga utropssatsen
af V. B. nedskrifvits under en sinnesstämning som
brukar göra personer mer eller mindre tillräkneliga»;
att hans uppträdande mot Beckman måste kallas
»höjden af naivetet, såvida det ej rätteligen
förtjänar ett annat namn», o. s. v.
Författaren är tydligen medveten om det
olämpliga i dessa otillständiga tillmälen och ursäktar sig
både i företal och efterskrift därmed, att han känt
sig tvingad till detta för honom främmande
uttryckssätt af V. B:s egen ton i Bibelns lära om Kristus.
Någon skillnad lär det väl ändå vara — om ej
annat så i urbanitet. Och en dylik bön om ursäkt,
för alt man ärnar anslå en som man själf erkänner
opassande ton, smakar något af aflat för de synder
som den aflalssökande tänker begå i en framtid.
Rydberg tillkännagaf i Aftonbladet, kort efter
det Personnes bok utkommit, »af förekommen
anledning», att han, »så snart andra arbeten, med hvilka
han länge varit sysselsatt och som han förbundit
sig inom viss tid hafva färdiga, hunnit undangöras,
* En Rydbergs vedersakare, kyrkoherden C. W. Wider
ström i Urshult — samme man hvilken sedan 1865 tjänat
sina polemiska sporrar genom en mot Boström riktad
»utveckling af helvetets begrepp och allmännaste bestämningar»
— hade ock i Smålandsposten (28 september 1880) klagat
öfver alt »Rydberg af sina motståndare blifvit behandlad med
en humanitet och artighet, som gått till den allra yttersta
gränsen af det tillbörliga»! Nu behöfde man åtminstone ej
längre k Inga häröfver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
