Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482 VIKTOR RYDBERG
för Nordens myter, så hade Bångs sammanställning af
Völuspå med utdragen ur de sibyllinska böckerna utöfvat
en bländande inverkan på honom, så att han trodde, att
äfven denna Nordens äldsta dikt vore — liksom det
heter på teaterpjeser — »efter främmande idé»; dock
gjorde han alltid det förbehållet: »om Bångs
framställning vore objektivt riktig och ej förvriden och färgad».
»De har nu» — fortsätter han — »så mesterlig, så
uigendrivelig og så ubarmhjærtig (det skulcle det ogsaa
være) godtgjort, at hin fremstilling af Sibylledigtningen
var så væsenlig falsk og vildledende, at mit forbehold
maa træde i kraft og frigöre mig for mine betingede
indrömmelser. Jeg står nu forbauset og skamfuld over
at have kunnet lade mig således blænde. Og dersom jeg
— som De udtaler — har været så heldig at give noget
af stödet til at De tog Dem det arbejde på snarest muligt
at bringe dette spögelse ud af verden, så vil jeg herefter
regne det som min störste fortjæneste af
viden-skaben om Nordens oldtid.»
Efter att hafva närmare ingått på Bångs hypotes —
särskildt såsom utslag af den norska lusten att slippa från
all »fællesnordiskhed», för att få allt »oldnordiskt»
uteslutande »oldnorskt», äfven om det skulle gå ut öfver
själfva skatten, liksom engång den falska modern inför
Salomos domstol — uttalar Grundtvig sin glädje öfver att
Rydberg ärnade behandla den af Bugge väckta frågan
om Merlin och väntade sig häraf mycken lärdom, men
förklarar, att det vore af ännu större betydelse, om han
ville underkasta Bugges stora verk — »Studierna» — en
kritik »från d e n m eto dologis ka synp un kten». Och
sedan han framhållit Bugges höga ståndpunkt som
människa och vetenskapsman, yttrar Grundtvig, att det
ej vore från filologisk sida som hans nya teorier skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
