Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEDAMOTSKAP I SVENSKA AKADEMIEN 533
samma gång gnistrande kvick. Om den långa
skilsmässan oss emellan talades ej ett ord; men han höll
länge min hand i sin, och kanske såg han, att jag till
afsked ville trycka honom i min famn. Du kan icke
tro, huru godt det kännes, då jag nu vet, att han ville
ha mig på den plats, jag fått intaga efter honom.»
Så långt var allt godt och väl. Rydberg skulle
intaga platsen efter den skald, som han i sitt skämt
från 1857: »En titt i Svenska akademien» förmenat
aldrig skola kunna få en fåtölj därstädes.
Men med inträdestalet hade det sin nöd.
Meningen var, att Rydberg skulle taga inträde vid
högtidsdagen den 20 december. Men som oftast,
då han skulle utföra ett bestämdt, honom utifrån
ålagdt arbete, hade han svårt att komma sig i gång
eller få det fullbordadt.
I oktober 1877 heter det i bref till Borchsenius:
»Jag har under denna tid förfärligt brådtom. En
mängd järn ligga i elden, bland andra mitt inträdestal i
Svenska akademien, hvilket skall hållas den 20 december.»
Häraf blef nu intet. Ända till det sista
hoppades han kunna fullborda talet. Den 30 november
kräfde sekreteraren honom på detsamma, emedan
direktören skulle ha det till genomseende.
Rydberg begärde uppskof, men Hamilton, som skref,
att han »utan att vara skald uppfattar hela
svårigheten att skrifva med klocka och almanacka i
hand», förklarade dock, att uppskof med inträdet
svårligen kunde ske.
Så skedde dock. Den 10 december 1877 sände
Rydberg Hedlund följande biljett:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>