Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52 ö
VIKTOR RYDBERG
fantasi förstora förvecklingar, trodde sig lyst i bann
af åtskilliga Akademiens ledamöter. Han deltog
icke i den officiella middagen hos Henning
Hamilton efter högtidsdagen, utan reste hals öfver
hufvud hem.
Så mottog han på nyåret 1880 ett bref från
Akademiens faktotum vid redaktionen af dess
handlingar F. A. Dahlgren — visdiktaren och forskaren
— som begärde att få hans tal till tryckning och
som började brefvet med de äkta F. A.
Dahlgrenska orden: »Min käre hjärtans hj ärtinnerlige
vän!» Nu blef Rydberg glad och svarade bl. a.
följande:
Ȁlskade broder!
I morgon eller öfvermorgon skickar jag manuskripten.
De komma ju icke för sent då?
Mer behöfver jag ju icke skrifva om den saken.
Låt mig därför genast få komma till en viktigare —
viktigare för mig själf nämligen. Det är att få säga dig,
huru innerligt jag gladdes och rördes af ett bref, som
jag just nu fick från en kamrat i Svenska Akademien,
ett bref, hvars första rad var: ’Min käre hjärtans
hjärt-innerlige broder!’ Jag satt litet vemodig vid mitt
skrifbord, då brefvet kom. Just som jag öppnade det, kom
den allra vackraste vintersolstråle in i rummet och sken
på den raden, och därmed var allt missmod för stunden
borta. Att varda kallad så, och det af densamme Fredrik,
för hvilken jag från vår första bekantskap kände hvad
den raden bäst uttrycker, det var, särskildt nu, då jag
känner mig som förkastad af de akademiske — en
nåde-gåfva från himmelen. — — — — — — — - — —
Du vet nog, hvarför jag skyndade bort från Stock-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
