Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G2l*.
VIKTOR RYDBERG
om determinism eller indeterminism, det vill säga,
0111 människans viljande vore ett element i en
ofantlig kausal process, bestämdt af det förflutna
och bestämmande det framtida, och sålunda alla
af viljeförnimmelse ledsagade handlingar lika
deter-minerade som t. ex. planetrörelserna; eller därest
så icke vore fallet, om med andra ord utgången af
kampen mellan olika determinerande motiv, hvilka
väga lika, beror af ett beslut, som ej är
determi-neradt, utan måste beaktas som en nyskapelse,
hvarifrån en ny tråd inslås i kausalitetens väf.
Flerestädes har Rydberg — visserligen mera i
förbigående — kommit in på detta problem; så i
»Ting och fenomen» och i uppsatsen »I
halfslum-mer». Han intager här en mellanställning, i hvilken
tartkcting. Vid sådana föreställes, att det tänkande som bildar
dem är sant. Orden representera icke de i och för sig gifna
tingen, de utanför vårt nervlif varande orden representera
våra intryck, minnesbilder, föreställningar om tingen.
Definitionernas värde beror egentligen därpå att de skydda
tänkaren mot missförstånd af åhörare eller läsare. Saktingen
bestämmas icke af dem. Känslor bevisa intet, men genom
vårt vetande om våra känslor drifvas vi till ytterligare
kunskapsakter. Ord och tankar äro människornas e<jna alster.
Känsellifvets fenomener äro ursprungligare, stå närmare
akterna i universum.
Är det naturvetenskapen (förklaringen af naturförloppens
fakta) ur hvilken en världsåskådning uppväxer för oss? Hvad
som frambringar en världsåskådning hos oss är att vi
upplefva verkningar, som äro grundade i vårt förhållande till
universum. Vår vetskap om alt värme eller mekaniskt tryck
inverkar på våra hudmuskler, kemiska agentier på våra
smak-och luktmuskler, ljus och ljudvibrationer på syn- och
hörselnerven ger oss inga sinnesförnimmelser. Sättet hvarpå världen
förnimmes af oss medels sinnesorganerna ger oss underrättelse
om på hvad sätt vi tillhöra universum, hvad universum är
för oss.
Med uppnåendet af den mekaniska världsformeln blefve
all naturobservation fullkomligt onödig. Matematiken utgår
på att göra den så litet behöflig som möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
