Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G2l*.
VIKTOR RYDBERG
om att lian tviflar på grundligheten af en
demokratisk öfvertygelse hos hvar ocli en annan än
hos den demokrat, som är född aristokrat, rik och
oberoende och som bortkastar yttre frid och tåligt
bär det hat, han möter hos lumparne inom egen
klass, hvilka, för att finna en bevekelsegrund, skylla
honom att »jaga efter folkgunst». (Jmfr Saml. Skr.
XIII: 144.)
Dessutom har man bland hans efterlämnade
papper funnit åtskilliga andra uttalanden i politiska
och sociala ämnen, hvilka offentliggjorts i Saml.
Skr. (XIV: 431), och som delvis torde vara från
något äldre tid (början af 1880-talet). Här läses
det förträffliga lilla stycket, som gendrifver det
myckna talet om minoriteternas rätt i annan
mening än rätten att få göra sig hörd, hvartill sluter
sig stycket »till läran om demokratien», där
Rydberg framhåller allmänna rösträtten såsom ett
medel, som makten kan använda för att kalkvlera
/ t/
opinionskrafternas storlek.
Äfven om de flestes åsikt ej vore den bästa möjliga
i teoretiskt afseende, är det dock den som med minsta
motståndskraft kan realiseras och den som realiserad
efterlämnar, åtminstone till en tid, den största
belåtenheten. Man sade visserligen, att »de, som hade rätten
och sanningen på sin sida, borde afgöra». Men hvar
vore kriteriet härpå? Börden? Det vore en fördom
vederlagd af historien. Rikedom? Den rike och
nålsögat! Bildningen? Må man jämföra präststaterna!
Bildningen hade aldrig gifvit opartiskhetens,
anti-egoismens företräden åt de burgna och rika klasserna, och
censusrösträtten hade åstadkommit korrumperad fåfänga,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>