Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCTALA SPÖRSMÅL
657
denna dumhet. Om sträfvandet för den kroppsarbetande
klassens befrielse hade i sitt nuvarande omogna, okritiska,
revolutionära, för samhällskonstruktioner af
tvifvelakti-gaste halt uppträdande socialistiska skede hissat
korsbanerets, den religiösa socialismens, d. v. s. kristendomens,
fana, skulle följderna blifvit oberäkneligt genomgripande
och, som jag tror, fördärfbringande. En annan tid
skall komma, då det sker. Man får då se med hvilken
verkan.»*
Men Ahasverus tillägger tillika, att under
medeltiden hade folket ännu herdar, som med åberopande af
nazarenens läror och å den mäktiga kyrkans vägnar
in-grepo till dess beskydd, men nu hade medlidsamme
positivister och ateister, som trodde på Utopià i stället
för på Gud, måst åtaga sig försvaret och stundom gjort
det med en hängifvenhet, som syntes visa, att Han, på
hvars tillvaro de icke trodde, likväl vore i deras hjärtan.
Så hade Rydberg ock i Grubblaren sjungit:
»Han är i den, som ej hans tro anammar, men i
hvars hjärta sanningskärlek flammar», och i
utkastet till en dikt: »Gabriel till Maria» heter det,
att Kristus’ bäste vänner — de som vilja folken väl
— äro afvoge mot honom, under det hans namn
tjänar till sköld för hatet och själfviskheten och
* Hjalmar Branting liar i sin kritik af Den nya
Grottesången skyllt Rydberg för en i bourgeoiskretsar ej ovanlig
okunnighet om hvad socialismen är och lär. Den hade tvärtom
afvisat försöken att öfverflytta den rent zoologiska individuella
tillvarelsekampens lagar på de mänskliga samhällenas fält.
Det Rydberg angriper är dock i främsta rummet den ensidiga
själfviskhet, som ligger äfven bakom arbetarnes klasskamp i
striden för tillvaron, och som han ansåg vara ett utslag af de
materialistiska och ateistiska åskådningssätt, hvilka flertalet af
socialdemokratiens lärofäder — om än ej alla — hylla.
42. — V. Rydberg. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>