Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIKTOR RYDBERG
denna tro bleknat. De angrepp, som ifrån
okallade och i grunden irreligiösa sinnen gjordes
ej blott på kyrkliga missbruk och teologiska
dogmer, utan på all gudstro och all ideal uppfattning
öfver hufvud, måste med hela sin krassa hållning
stöta tillbaka en idealist, hvars sinne präglades
af trängtan mot ett högre. Dessutom har nog
Joh:s Paulson rätt, då han i sitt nobla minnestal
förklarar, att han har det intrycket, att Rydbergs
författareskap å detta område i äldre tider bars af
ett mera enbart teoretiskt intresse, men att detta
teoretiska intresse allt mer och mer igenombröts
af ett praktiskt religiöst.
När den danska öfversättningen af hans bok
om föruttillvaron och yttersta domen 1881
utgafs, uttalade Rydberg i en efterskrift, att han
innerligt hoppades, att boken hos många läsare
måtte väcka och förnya de känslor af vördnad och
beundran för Nya testamentets guds- och
världsåskådning som hos författaren själf blifvit frukten
af en opartisk och från förutfattade meningar
frigjord granskning.
De ytterligt gående rörelser, som utgingo från
fritänkare af utilistisk riktning och med
materialistisk tendens, berörde honom antipatiskt och
tvungo honom väl ej att ändra ståndpunkt,
men att ändra front. I denna anda skref han
1888 några ord till en ung författare — nu
publicist i det konservativa lägret—hvilken underställt
hans pröfning ett radikalt föredrag om religiösa
spörsmål. Orden lödo:
»Jag skulle önska, att ni, som uppenbarligen har
förmåga därtill, satte er något närmare in i deras ställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
