Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAPENSMEDEN
691
det goda i skilda åskådningar. Endast den kalla
ofördragsamheten, hätskheten och tvångstron —
representerade af magister Lars — få icke inträde
till den lilla akademi, som Rydbergs fantasi, låt
vara aldrig så ohistoriskt, förlagt till den älskade
födelsebygden under reformationstiden.
Men knappast är bokens udd riktad mot en
förgången tid. Reformationsdräkten döljer förvisso
ej, att angreppen syfta mot nutida strömningar.
»Jag har ej åsyftat skrifva en historisk roman i
vanlig mening, utan något annat och behöfligare.»
Den skepnad, hvilken han bildligen pryglar
med lika mycken känsla och öfvertygelse som
Slattehöfdingen gör det i själfva berättelsen *,
nämligen magister Lars, är inkarnationen af det kalla,
hårda nitet, af auktoritetsträldomen,
ofördragsamheten, pietetslösheten och okänsligheten för allt
skönt i natur som i konst.
Det är den trångsynte, om än skarpsinnige och
hänsynslöse fanatikern, ibland hvars hjärnceller
ingen fanns i stånd att mottaga en enda idé af
den art, som dagligen i mängd gaf sig tillkänna i
hans olärde, men begåfvade faders inre värld, men
som var fullständigt herre öfver det klumpiga
tankemaskineri, som stod till hans förfogande. En dylik
skepnad tillhör alla tider, och det var tvifvelsutan
med tanken på visse sine ortodoxe motståndare
i de kyrkopolitiska och teologiska striderna under
1850—60-talen som Rydberg målade denna vidriga
skepnad.
Liknande ord,som dem Lars fällerom Erasmus,
41 Detta drag i berättelsen påminner om ett ställe i
Tre-lawnys »En yngre sons äfventyr».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
