Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7r,4
VIKTOR RYDBERG
skulle hvila någon tid och förbjöd honom hålla
på med arbetet, därest han finge ett nytt
svindelanfall.
Dock var det icke främst arbetet, som tog
hans krafter — arbetet var tvärtom ofta hans
hälsa —, men hvad han icke tålde var att grubbla
öfver något som grämde eller upprörde honom.
Han hade svårt att deltaga i ett ärende utan att
göra det till en allvarlig sak, och striderna inom
Högskolans lärarekollegium * och väl äfven i
Svenska Akademien rörande åtalet mot
Posttidningens dåvarande utgifvare, vållade honom mera ve
än någon anar, icke minst därför att de medförde
brytning med gamle vänner. Att deltaga i dylika
öfverläggningar var honom en plåga, och han
passade icke till »kollegiiman». Själf har han ju
talat om sin inneboende häftighet, huru svårt han
hade att bekämpa den; och om han gaf den luft,
så sörjde ban sedan mången gång öfver de
öfver-ord, som hettan kunnat föda. Ty han arbetade i
sitt innersta på harmoni, ocli få hafva kännt större
pina än han öfver disharmonien i världen och
människor emellan.
»Jag känner mig nu mot terminens slut
grundligt trött» — skref ban till mig i november 1894
— »ej så mycket genom de två längre föreläsningar
(två broschyrer) jag liar att skrifva i veckan, ej
heller genom annat skrifbestyr som icke mer genom
de sammankomster jag nödgas bevista. —
Det tär på krafter och lynne.»
Hans sista sommar var i många afseenden
* Man jämtöre de lb94 utgifna »Handlingar om
rektorsvalet».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
