Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLUTORD 761)
hvarje än så härlig filosofisk byggnad blir ett
is-palats, där hjärtat fryser.
Genom att mer än någon annan svensk i sin
tid hafva i skaldskap såväl som i tankeklar och
formskön prosa omsatt en filosofisk
världsåskådning af djup etisk och, som jag vågar tro, äfven
religiös innebörd,* har han verkat såsom en
uppfostrare för sitt folk.
Viktor Rydberg utvecklade sig under bela sill
lif i vetande, i etiskt djup, i harmoni. Han
mognade långsamt, och minst af allt var han en
stillaståendets man. Men grundåskådningen, den
bestämmande individualiteten, var alltjämt densamma,
och sina ungdomsideal, sådana ban utbildat dem
under 1840- och 1850-talen, blef ban trogen, äfven
om lian såg samtid och framtid med mer eller
mindre optimistiska blickar. I hans lif förekomma
inga omkastningar, ingen apostasi, ehuru visserligen
man kan spåra skiftande stämningar och
olika front, allt efter som faran för de
* Huruvida Rydberg var en religiös natur, är emellertid
omslridt. I en för öfrigt sympatiskt hållen uppsats Några ord
om Viktor Rydbergs betydelse för svenska folket och svenska
kyrkan af A. H—m i Maanedsblad for den danske folkekirke,
19(X) n:o 9, erkännes, att Rydberg var en etisk natur, men,
tillägges det, »lika säkert är att han icke var en religiös genius».
Författaren kan ju icke förneka hans valspråk: »Jag Irängtar till
det höga, jag trängtar till Gud», men, säger han, hans
gudslängtan och gudstro var ej något själfständigt, någonting som
behärskade hela hans tänkande, utan var själf endast en form,
en iklädnad för de etiska idéerna, de idealitetens kraf som
brände i hans själ. »Motsatsen mellan synd och nåd, det af
synden krossade hjärtats längtan efter förlåtelse och det af
nåden belade hjärtats jubel i Herren, det djupaste i all
religiositet, kommer ej fram hos Rydberg.» Andra — äfven
ortodoxt kristne — författare hafva uttalat en annan mening. I
hvarje fall lär man väl kunna vara en religiös ande utan att
tillhöra en bestämd kyrka eller hylla dess lärosatser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
