Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Vid glasens klang - Brist på ärelystnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brist på ärelystnad.
Ill an ljuger, men kryper för äran,
De store såväl som de små.
Jag aktar platt icke den lärap
Och smyger mig aldrig på tå.
Det rör mig så föga, så föga,
Om man, se’n jag en gång är död,
Vill inbalsamerad mig höga
Eller bränna mitt skrof öfver glöd.
Det förr mig bekymrade mycket
Hur jag genom tiden må gå,
I siden med gyllene smycket
Eller bortglömd i enstaka vrå.
I guldgrufvans schakter jag gräfde
Långt ner ibland skatter och grus,
Men mörkret och qvalmet mig qväfde,
Ty jag trifs blott i rymder af ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
