Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Jägarlifvet, åt Diana och Pan, dryader och fauner egnadt - Jägarens lif - 2. Hemresan - 3. Framkomsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
Och fått bössan öfver nacken,
Blir så lätt som fågelns bur.
Genom fönstret tindrar re’n
Hemmets stjerna, ljusets sken.
Hundarne på gården skälla
Mildt och gladt som åt en vän,
Fångarne i kärran gnälla,
Önska friheten igen.
Brunte, gnäggande, som hin
Rusar genom grinden in.
3.
Framkomsten.
JJe plägade vänner, som hunnit förut,
Nu möta, och skämtet vill ^aldrig ta slut.
Betänken, go? vänner, hvad vägarne skaka
Och hur aftonsupen skall smaka!
I morgon vi skola ju åter uppstå,
Förr’n skam hunnit få sina horn-tofflor på.
. . . Gutår och godnatt! Era uddhvassa pilar
Lätt studsa från öra, som hvilar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>