Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Allvarsamma sånger - Landvetters rå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landvetters rå*).
1 å bergsryggen? klintar satt Landvetters rå
Och helsade Näcken i viken.
De voro förtroliga vänner ändå,
Fast åtskilda af deras riken.
De gäckade formannens styrka och mod
Och törstade grymt efter menniskoblod,
Vildt fröjdande sig öfver liken.
Med magiska ord de förtäljde hvarann
Hur de vetat farorna blanda,
Hon huru hon lemlästad resande man
Och han hur han sugit dess anda.
De inbördes svuro i lust och i nöd
Ett äkta förbund till de resandes död
Att jemt gå hvarannan tillhanda.
Men snillet såg vådorna af de försåt,
Naturen uppstaplat vid fjällen,
*) Landvetter: se noten på sid. 117 . . . Rå: enligt falktron ett ställes
rådande ande, här bergsrå, skogsfru . . . Poemet afser en väg- och
broanläggning i trakten. Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
