Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Vingudens vård om sina barn och vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
Vanan att umbära är icke glädjens njutning, och fruktan att
förlora hvarandra tärde äfven dessa diktade helgons
entoniga lefnad.
I sjelfva barnaåldern, glädjens och oskuldens käraste
högtid, hejda ju tvångets band och tuktans färla de
oskyldigaste, gladaste, yraste lekar.
Ja, i oroliga hvirflar slingrar sig menniskolifvet,
ska-kadt af hjertats begär, förvirradt af hjernans griller, genom
lifvets skiften bort till det stilla haf, der den långa hvilan
emottager det i moderlig famn.
Bacchi skötebarn, lyckligare än dess halfbror
verldsmannen, eger i den mustiga drufvans ymnoga safter ett
verksamt motgift, som döfvar smärtans kramp-kolik och väcker
lifsandarne ur tråkets och ledsnadens apatiska sömn,
tillstoppar de tärande tårarnes källor, qväfver suckarne och
öppnar löjets och skämtets gyllene åder, lisar omtankens
migrän och samvetsaggens tandvärk, retar kärleks-nerven till
verksamhet och sprider rörelse och värme i alla vänskapens
domnade fibrer, kortligen, ett universal-medel mot alla
själens och sinnets mest inrotade krämpor.
En flyktigt forskande blick på verldshändelsernas vanliga
lopp skall skänka oss en tillfredsställande visshet om
vingudens oinskränkta välde och makt att skydda sina dyrkare mot
faror af alla slag, att bibehålla hos dem den kallblodighet
och sinnesjemnhet, som gör dem till herrar öfver naturens
krafter och höjer dem öfver ödets nyck, att lifva hos dem
den fabelaktiga hjelte-anda, som skänker dem styrka att tygla
de tigervildaste olyckor med väldig arm och tvinga
ledsnadens hyena att smilande kuscha för deras fötter.
Hvilken man var icke Noak i den allmänna vattunöd,
som hotade att fördränka hela vårt slägte! Hvilken tapper
herre var icke kejsar Ahasverus, glorvördigst i åminnelse,
vid det största af alla gästabud bland vinsäckar från alla
land! Säkert hade han, om icke hans mod varit lyftadt af
drufvornas anda, efter vanligheten krupit till korset, när den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
