Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Tal i glada samqväm - Om vingudens gåfvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
kunde icke komma till honom. Han drog derföre sjelf åstad
ut i verlden för att lägga den under sitt välde*
Långt ifrån hans arfländer under en blidare himmel
med varmare sol bodde otaliga folkskaror i de bördigaste
trakter, dem ännu ingen öfverfarit. Dit tågade den glade,
unge konungen med sina följeslagare. Murgrönan kransade
deras hjessa i sällskap med rankorna, deras vapen var
tyr-sen i den ena handen och citron-klämman, hvilken då
tjenstgjorde som vinpress, i den andra. Alla dessa folkslag,
hvilkas land han genomtågade, lade han under sitt välde och
lärde dem beredningen af glädjens saft. Snart var den
fruktbara delen af vår jord eröfrad af den mäktige. Endast
isbjörnens, Vargarnes och kramsfåglarnes hemvist i söder och
norr lemnade han obesökt. Af rönnbär blir dåligt vin.
Tama tigrar drogo hans vagn, när han åter for hem till sitt
land igen, och alla nationers lofsånger åtföljde hans segertåg.
Nu hade han fullbordat sitt åtagande: han hade hyfsat
verlden, och hans! beskickning var slutad. Sedan han någon
tid betraktat sitt verk och vakat öfver helgden af sina
stadgar, kallade han tillsammans sina trognaste och anbefallde
dem vården af vinbergen och drufvornas ans. "Detta", sade
han och visade på de fulla faten, "detta allt har jag gifvit
er. > Beredningen har jag lärt eder, från kärnans eller
telningens nedstickande i jorden allt intill det perlande vinets
utgjutande i bägare eller skålar. Ansen frukten, försummen
icke tillredelsens möda, låten tiden börja, der ni slutat, och
gifven eder tålamod att njuta måttligen, så skall glädjen
krydda edra samqväm, modet och styrkan lifva edra företag
och endast en sen ålderdom bringa er till Stygens strand!
Glömmen j deremot mina stadgar, vårdslösen j mina bud,
bristen j i noggrannhet, tålamod eller måtta, då hafver jag
lagt käppen vid handen och humle i brygden, att j skolen
minnas det. Nu går jag hädan till min ätt i den höga
olympen att sitta i gudarnes stämma. Väl bekomme eder
mina gåfvor — glömmen mig ick otacksamt!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
