Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
minst Uppsala domkapitels åtgärder mot Waldenström
haft betydelse. I den mån man lyckades få honom
stämplad såsom en kyrkans fiende, drogo sig hans
gamla vänner, av vilka flera hunnit bliva välbeställda
kyrkoherdar, undan samarbetet med honom. Men därmed
blev också hans ställning till den svenska kyrkan en
annan.1) Förhoppningen, som han förut ofta givit uttryck
åt,2) att inifrån kunna omgestalta och förnya kyrkan,
tedde sig för honom allt mindre. Därtill bidrogo icke
minst de ibland ganska häftiga tidningsdiskussioner, i
vilka han råkade med flera av "de troende presterna".
"Att under de sednare åren hos de troende presterna en
successiv svängning åt höger" försiggått var förvisso
icke en tom inbillning hos Waldenström.3) En sådan
ägde verkligen rum. Det kan spörjas, om den icke
utgjorde den strängt kyrkliga riktningens största triumf
under dessa år. Å andra sidan var därmed det läge för
handen, som innebar en klyvning av det svenska folket
i en kyrklig och en frikyrklig del.4)
Jmfr brev av e/5, 7/5, ’Vs, 2o/5 82.
2) Ett sammanfattande uttryck för denna förhoppning hade
han givit redan sin predikan till tjugoandra söndagen efter
trefaldighet. Pietisten 1872 sid. 401.
3) Se fr. a. brevet till G. E. Alfvegren av den 26 maj 1882.
Jmfr brev från Martin Johansson till T. N. Hasselquist 71J2 1868
i Westin: Emigranterna och kyrkan.
4) Jmfr Ernst Newman: Svensk högkyrklighet, lågkyrklighet
och frikyrklighet sid. 242 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
