Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
befallning är: »Gno på!» Hur pass gudalik och odödlig
är han? Hans liv går i krok och slingring, var dag fyllt
av en ny obestämd ängslan; han är varken odödlig eller
gudomlig, utan slav och fånge under sina egna åsikter
om sig själv, ett rykte format av egna gärningar. All-
männa meningen är en svag tyrann jämförd med vår pri-
vata uppfattning om oss själva. Det är vad en människa
tänker om sig själv, som bestämmer, eller rättare utpe-
kar riktningen av, hennes öde. Självfrigörelsen från sla-
veri, om så bara i de jagets västindiska provinser, som
kallas dröm och fantasi, — vilken Wilberforce finns för
att åvägabringa detta? Och tänk sen också på de ädla
damerna av i dag, som syssla med toilettgöromål intill
domen för att inte förråda ett opassande intresse för sitt
öde! Som om man kunde döda tiden utan att såra evig-
heten!
Mängden av människor lever ett liv av stilla förtvivlan.
Det som kallas resignation är förtvivlan som stelnat.
Från den tröstlösa staden gå vi ut på den tröstlösa lands-
bygden, och vi få gå att hämta hugsvalan hos vesslors
och myskråttors tappra oberoende. En invand, omedve-
ten förtvivlan ligger till och med gömd under vad som
kallas mänsklighetens spel och förströelser. Det finns
intet element av lek i dem, ty detta kommer endast efter
förädlande arbete. Men det är ett vishetens kännemärke
att icke vara hänvisad till förtvivlade företag.
När vi överväga vad som utgör människans sanna be-
stämmelse samt vari livets verkliga nödvändigheter och
betingelser bestå, förefaller det, som om människorna
frivilligt hade valt sitt sätt att leva på den grund, att de
föredraga detta sätt framför varje annat. Men i själva
verket tro dessa människor helt uppriktigt att det inte
fanns något val alls. Vakna och friska naturer påminna
sig dock, att solen gick upp klar. Det är aldrig för
sent att överge våra fördomar. Inga tankens eller hand-
lingens vanor, må de vara hur gamla som helst, förtjäna
tilltro utan bevis. Det som envar i dag upprepar eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
