Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detta, behöver jag inte gä längre än till de skjul som
överallt radas upp längs våra järnvägar, civilisationens sista
framsteg; varest jag under min dagliga promenad ser
människor leva i stior, med dörren på glänt året om för
ljusets skull och utan något synbart bränsleförråd, —
med både gamlas och ungas gestalter kurande och
hopklämda av lång vana att krypa hop från köld och elände,
— och med all utveckling av såväl kroppliga som
själsliga förmögenheter fullständigt hämmad. Jag anser det
för rent spel att betrakta även den klass, genom vars
arbete de verk åstadkommas, som känneteckna vår
generation. Mer eller mindre likartade äro även förhållandena
hos arbetarna av varje slag i England, världens stora
arbetsanstalt. Eller också kunde jag hänvisa till Irland,
som är utmärkt såsom en av de vita eller upplysta
fläckarna på kartan. Jämför irländarnas förhållanden med
dem som rådde hos de nordamerikanska indianerna eller
söderhavsinfödingarna, eller hos vilket som helst
naturfolk innan det förstörts genom kontakten med de vita.
Likväl tvivlar jag inte på, att irländarnas styresmän äro lika
förnuftiga som andra folks i genomsnitt. Men deras
förhållanden visa, vilken grad av uselhet som kan existera
tillsammans med civilisation. Numera behöver jag
knappt peka på arbetarna i våra sydstater, som producera
detta lands exportartiklar och själva äro en
handelsartikel i södern. Låt oss inskränka oss till dem, som sägas
leva i drägliga ordinära omständigheter.
De flesta förefalla att aldrig ha tänkt på, vad ett hus
egentligen är, och de förbli faktiskt, ehuru onödigt,
fattiga hela sitt liv igenom, emedan de inbilla sig, att de
måste ha tag på ett likadant som grannens. Liksom om
man skulle vara piskad att bära vilken sorts rock,
skräddaren behagade sy till en, — eller som om man, efter att
ha lämnat bakom sig palmbladshatten och
ekorrskinnsluvan, skulle börja svära över de dåliga tiderna, emedan
man inte hade råd att skaffa sig en kungakrona. Det
vore möjligt att fundera ut ett hus ännu mera luxuöst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
