Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bostad, kläder och uppehälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
slå sig ned på en pumpa. Det vore brist på företagsam-
het. Mängder av det slagets stolar, jag tycker bäst om,
kan man erhålla på vindsloft i byn bara mot besväret
att bära bort dem. Möblemang! Gudskelov kan jag stå
och sitta utan hjälp av något möbelmagasin. Vilken män-
niska med undantag av en filosof skulle inte gripas av
blygsel vid åsynen av sina möbler, packade på en vagn
och på väg genom landet, utsatta för himlens och män-
niskornas ögon, en trasgrann bråte av tomma lådor?
När jag såg en sådan vagnslast, var jag aldrig i stånd att
avgöra, om den tillhörde en så kallad rik eller fattig:
ägaren föreföll mig alltid lika hemsökt av armod. I själva
verket är man fattigare, ju mer man har av sådana ting.
Varje vagn förefaller lastad med innehållet i ett dussin
kyffen; och om ett kyffe är torftigt, är intrycket av tolv
på en gång än mer överväldigande. Varför flytta vi
egentligen någonsin, om inte för att bli befriade från vårt
möblemang, vårt avfall; för att likväl till sist flytta från
denna värld till en annan med helt ny utrustning och
lämna allt detta att brännas. Det är som om alla dessa
snaror och fällor vore fästade vid en människas bälte, så
att man inte kunde gå över ett öppet fält utan att släpa
allt detta efter sig, hindrad och snärjd. Den räv var lyck-
lig, som lämnade sin svans i fällan. Myskråttan gnager
av sitt ben i gillret för att bli fri. Intet under att män-
niskan har förlorat sin spänstighet. Hur ofta kör en
människa inte fullständigt fast! — »Ursäkta, min herre,
vad menar ni med att en människa kör fast?» — Jo, om
ni förlänats förmågan att se, kan ni närhelst ni möter en
person genast se allt vad han har, och även en god del
saker som han söker inte låtsa om, till och med hans
köksattiralj och allt möjligt strunt som han tar vara på
och inte näns bränna, och han skall förefalla er hindrad
och intrasslad i allt detta under sina försök att komma
framåt så gott det går. Och jag anser, att den man verk-
ligen kört fast, som vänt runt ett hörn eller tagit av ge-
nom en portgång, där hans släde med bohag inte kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
