Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
159
mannen, som fortfarande då och då vrålar tr-r-r-oonk!
och fåfängt väntar på något svar.
Jag är inte säker på att jag någonsin från min rödjning
hörde någon tupp gala, och jag kom att tänka på att det
kunde vara mödan lönt att hålla sig med en tupp bara
för hans musik, som sångfågel. Denna en gång vilda in-
diska fasanarts ljud är säkerligen det märkvärdigaste
bland alla fågelläten, och om hönsen kunde aklimatiseras
här utan att hållas som husdjur, skulle det snart bli det
ryktbaraste ljudet ur våra skogar, överträffande i klang
grågåsens rop och ugglans tjut; och tänk dessutom på
kacklet från hönsen under pauserna, när deras herres
basun vilade. Intet under att människan införlivade
denna fågel med sina husdjur, — även frånsett äggen och
köttet. Att någon vintermorgon gå i en skog, där dessa
fåglar förekommo talrikt, i deras egen skog, och höra de
vilda tupparna gala från träden, milsvitt förnimbara över
den ekande marken, dränkande alla andra fåglars ljud,
— det är värt att föreställa sig! Det skulle komma folk
att vakna. Vem skulle inte då stiga upp tidigt, tidigare
för varje dag, tills han blev otroligt full av hälsa, rike-
dom och vishet! Denna främmande fågels sång har pri-
sats av poeter i alla tider tillsammans med deras infödda
sångfåglars toner. Den tappre Chanticleer står ut med
alla klimat. Han är mera infödd än infödingarna. Hans
hälsa är alltid utmärkt, hans lungor äro friska, han tap-
par aldrig humöret. Till och med sjömannen på Atlan-
ten och Stilla Oceanen väckes av hans röst; men till min
boplats trängde aldrig det gälla ljudet för att väcka mig
ur min slummer. Jag höll mig varken med hund, katt,
ko, gris eller höns, så att de flesta skulle tyckt att hos mig
rådde brist på de husliga lätena; inte heller hade jag till
underhållning vare sig kärna eller spinnrockshjul eller
surret från en kittel eller barnskrik. En gammalmodig
man skulle ha förlorat förståndet eller dött av långtråkig-
het för länge sedan. Jag hade inte ens råttor i väggarna,
ty de svultos ut eller rättare lockades aldrig dit, — en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
