Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogssjöarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på vintern; han hade tagit upp is på förmiddagen och
hade beslutat att med några grannars hjälp ta upp den
gamla gultallen på eftermiddagen. Han sågade ut en
isfri ränna in mot land, varefter han med ett par oxar
halade trädet överända och upp på isen; men innan han
kommit långt med detta arbete, blev han förvånad vid
att se att det stått med rotändan uppåt, grenstumparna
pekande nedåt och toppändan starkt neddriven i sand-
bottnen. Det var en fot ungefär i diameter vid rotändan,
och han hade hoppats få en bra timmerstock av det; men
det var så ruttet att det endast dugde till bränsle, om
ens till det. Han antog att det kunde ha varit ett dött
träd på stranden, som slutligen blåst kull och fallit ut i
dammen, och sedan toppen blivit vattensur, medan rot-
ändan ännu var lätt och torr, hade det drivit ut och
sjunkit med fel ända upp. Hans fader, åttio år gam-
mal, sade, att det stått där så länge han mindes. Många
ganska stora stammar kunna ännu ses på bottnen, varest
de på grund av vattnets rörelse te sig som ringlande
vattenormar.
Denna damm har sällan hemsökts av någon fiskares
båt; där finns inte mycket i den som kan locka till fiske
I stället för den vita liljan, som kräver gyttja, samt det
vanliga kaveldunet, växer den blå liljan (Iris versicolor)
sparsamt här och där i det rena vattnet, spirande upp
från den steniga bottnen runt dammen; den besökes i
juni av kolibrier, och färgen såväl på dess blåaktiga
blad som dess blommor, och särskilt dessas spegelbilder,
harmoniera sällsamt med det metallgröna vattnet.
White Pond och Walden äro stora kristaller på jor-
dens yta, sjöar av ljus. Om de alltigenom stelnade
samt voro små nog att gripa tag om, skulle de troligen
bäras bort av slavar, som dyrbara ädelstenar, för att
tjäna till kejsares prydnad; men eftersom de äro flytande
och något stora samt säkrade åt oss och våra efterkom-
mande för alltid, bekymra vi oss inte stort om dem utan
leta i stället efter diamanten Koh-i-noor. De äro mycket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
