Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuren som grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
rättare avfallsbråte, blev jag varse två myror, en röd
och en svart, den sista mycket större, nära en halv tum
lång, inbegripna i ursinnig tvekamp. När jag såg mig
omkring närmre, upptäckte jag att trästycken och bräd-
stumpar voro betäckta med liknande slagskämpar, så att
det ingalunda endast var en duellum utan fastmera ett
bellum, ett stort krig mellan två olika myrraser, där all-
tid de röda voro mot de svarta, stundom två röda mot
en svart. Dessa myrmidoners kompanier täckte alla da-
lar och kullar i min trädgård, och marken var redan
beströdd med döda och döende, både svarta och röda.
Det var det enda fältslag jag någonsin bevittnat, det
enda slagfält jag någonsin trampat under pågående
batalj; det var ett ömsesidigt utrotningskrig med
de röda republikanerna å ena sidan, de svarta im-
perialisterna å den andra. På alla håll voro de inbe-
gripna i dödlig kraftmätning, likväl utan minsta ljud så
vitt jag kunde urskilja, och mänskliga soldater höllo ald-
rig stånd så beslutsamt som dessa. Jag följde ett par,
som voro fast slutna i varandras grepp, i en liten solig
dalgång bland vedstumparna, — nu vid middagstimmen
fullt beredda att slåss till solnedgången eller till livets
slut. Den småvuxnare röde kämpen hade klamrat sig
fast som en olycka vid den andres framdel och slutade
inte för ett ögonblick upp med att trots allt slagfältets
tummel fortsätta att gnaga nära roten på ett av mot-
ståndarens spröt, efter att redan det andra gått all värl-
dens väg; allt under det den starkare svarte slängde
honom från ena sidan till den andra och även, som jag
upptäckte vid närmare betraktande, lyckats slita av ho-
nom åtskilliga av hans ben. De slogos mer ihärdigt
än bulldoggar. Ingen ådagalade den ringaste tendens
att retirera. Det var tydligt att deras fältrop var Segra
eller Dö. Mitt under alltsamman uppenbarade sig en
ensam röd myra på sluttningen av den lilla dal, som
kringgärdade dessa båda stridande; nykomlingen var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
