Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djuren som grannar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
det var deras gnäll jag stundom hörde nattetid. Vanligt-
vis vilade jag mig en eller två timmar i skuggan vid
middagstid, efter trädgårdsgöromålen, samt läste en
stund vid en källa, som var upphovet till ett kärr och
en bäck, vällande fram vid foten av Bristers Hill en
halvmil frän min täppa. Man kom till den genom en följd
av sluttande gräsbevuxna sänkor, strödda med unga tal-
lar, tills man nådde äldre skog som omgav kärret. Pâ en
mycket undandold och skuggad plats under en yvig vit-
fur fanns där ännu kvar torr och fast gräsbotten som
man kunde slå sig ned på. Jag hade rensat upp käl-
lan och åstadkommit en vid fördjupning med klart grått
vatten, där jag kunde sänka ned min hink utan att
grumla det, och i detta ärende gick jag dit nästan varje
dag kring midsommar, när dammen var som mest upp-
värmd. Dit kom också morkullan med sina ungar för
att kravsa i dyn efter maskar; hon flög på en fots höjd
över ungarna ned för sluttningen, under det de sprungo
tätt i flock under henne; men när hon till slut fick syn
på mig, lämnade hon sina ungar och flög runt mig i
cirklar, närmare och närmare tills hon befann sig på
fyra, fem fots avstånd, varvid hon låtsade skadade ben
och bräckta vingar för att ådraga sig min uppmärksam-
het och bevara sina ungar, vilka redan efter hennes var-
ning under tunt utdraget pipande hade börjat sin till-
bakamarsch i gåsrad genom kärret. Ibland kunde jag
också höra ungarnas pipande utan att vara i stånd att
upptäcka den gamla. Där sutto också turturduvorna
över källan eller flaxade från gren till gren i de mjuka
vittallarna över mitt huvud; eller också kom den röde
ekorren åkande nedför närmsta gren och var särdeles
obesvärad och nyfiken. Man behöver endast sitta stilla
tillräckligt länge på någon tilldragande plats i skogen
för att alla dess invånare efter hand skola visa sig i tur
och ordning.
Jag blev även vittne till händelser av mindre fridfull
art. En dag, när jag gick bort till min bränslehög eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
