Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vinterdjur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VINTERDJUR
När vattnen voro fast tillfrusna, utgjorde de inte endast
kortare förbindelsevägar med inånga platser utan med-
gåvo också, att man från deras yta kunde få nya utsikts-
punkter för betraktande av det omgivande landskapet.
När jag korsade Flints Pond, föreföll den mig, sedan den
hunnit bli täckt av snö, så märkvärdigt vidsträckt och
främmande, att jag kom att tänka på Baffins Bay, ehuru
jag ofta förut paddlat kanot eller åkt skridskor över den.
Lincolnkullarna höjde sig runt om mig borta på andra
sidan en snöhöljd slätt, som jag tyckte mig aldrig ha sett
förr; och de fiskare, som på stort avstånd rörde sig på isen
i sällskap med sina vargliknande hundar, kunde föreställa
sälfångare eller eskimåer — eller skymtade i disigt väder
fram som obestämda fabelväsen, om giganter eller dvär-
gar kunde jag inte avgöra. Jag tog denna väg, när jag
gick att föreläsa i Lincoln på kvällen, utan att korsa nå-
gon väg eller passera något hus mellan min hydda och
föreläsningslokalen. I Goose Pond, som låg i min väg,
fanns en koloni bisamråttor, vilka byggde sina vinterbo-
ningar högt över isen, men jag såg ingen av dem ute när
jag kom förbi. Walden, som likt de andra dammarna
mestadels var utan snö eller endast strimmad av någon
tunn driva här och där, utgjorde min gårdsplan, där jag
kunde promenera obehindrat även när snön låg nära två
fot djup på andra ställen och byinvånarna höllos in-
stängda i sina hus. Där åkte jag kana och gick skridskor,
17 — Skogsliv vid Walden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
