Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Avslutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
framträda. Fattigdomens och vardaglighetens skuggor
lägras omkring oss, — och se! — skapelsen bredes ut för
vår syn! Vi få ofta en påminnelse om, att även om vi
ägde Krösus’ rikedomar, skulle likväl våra mål vara de-
samma och även våra medel i grunden förbli de samma.
Och dessutom, om du känner dig tryckt och instängd av
fattigdom, om du till exempel inte kan köpa böcker och
tidningar, betyder det endast att du är inskränkt till de
mest betydelsefulla och levande erfarenheterna; du tvin-
gas att arbeta med det material som lämnar mest socker
och mest stärkelse. Livet smakar sötast’ närmast benet.
Du är förhindrad att tappa bort dig bland småsaker. In-
gen människa gå någonsin förlustig något på ett lägre
plan genom att hon är frikostig på ett högre. Överflödig
rikedom kan endast förvärva överflödigheter. Pengar
erfordras inte till inköpet av något som är en nödvändig-
hetsartikel för själen.
Jag lever i ett hörn innanför en mur av bly, som när
den göts blev uppblandad med något litet klocksilver.
Ofta når mig under middagsstillheten ett förvirrat tintin-
nabulum, en svag klang, långt borta från. Det är bullret
från mina samtida. Mina grannar berätta för mig sina
upplevelser med ryktbara personer, — vilka berömdhe-
ter de suttit tillsammans med vid middagsbordet; men
sådana ting intressera mig inte mera än innehållet i Daily
Times. Samtalet rör sig mest om uppträdande och kosty-
mering; men en gås förblir en gås, hur den än anrättas.
Man talar med mig om Californien och Texas, om Eng-
land och de västindiska öarna, om den hedervärda leda-
moten herr Vadsomhelst från Georgia eller Massachu-
setts, alla försvinnande och formlösa fenomen, — tills
jag är färdig att liksom mameluksultanen ta ett språng
ut från deras kringmurade gård. Jag vill nå fram till det
väsentliga, — inte gå i procession med pomp och parad-
steg, längs en plats där allt tar sig bäst ut, utan gå till-
sammans med universums Byggare, om jag får, — inte
dragas med av detta hetsade, oroliga, haltlösa Nittonde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
