Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andliga inflytanden under studentåren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Han talade till folket. Hans stämma var bred, hans dialekt
norrländsk - han var ju född och uppvuxen i Norrland.
Aldrig lade han an på att uppröra känslorna hos sina åhörare.
Hans hållning var alltid lugn och värdig. Hans enda rörelser
i predikstolen bestodo däri, att han stundom sträckte ut den
ena armen. Aldrig skrek han, aldrig viskade han, alltid talade
han lugnt och jämnt, alltid vänd rält fram.
Hans predikan gick
mestadels ut på att trösta de
bekymrade. Därför rörde den
sig mycket om frestelser och
anfäktelser. »Man kände igen
sig», var ett vanligt uttryck
om hans predikan. Hans
ömhet om själarna var ofantligt
stor, isynnerhet om de svaga,
Hans tröstegrund var
betalningsteorien, driven till sin
spets. Kristus hade med sitt
lidande utstått allt, vad
mänskligheten förtjänt att lida. Där
med hade han betalt hela
världens syndaskuld. »Denna
var således kvitterad i Guds
stora bok, och vad som nu
ytterligare behövdes, var att
genom tron få den kvitterad i den lilla motboken samvetet.» Såsom
Adams synd tillräJcnades hans efterkommande, såsom om de
själva hade gjort den - därpå lade R. mycken vikt - så
tillräknades också Kristi laguppfyllelse alla troende, såsom
om de själva hade uppfyllt lagen. Människor kunde därför
icke fördömas för sin syndaskuld - den var betald - utan
endast för sin otro. Att nu även otron var synd och såsom
sådan betald, det reflekterade han egentligen icke på. De orim-
10 - Minnesanteckningar.
Carl Olo[ Rosenius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
