- Project Runeberg -  Paul Peter Waldenströms minnesanteckningar 1838-1875 /
166

(1928) [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första prästgärning och författardebut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

166

huvuden vändes ditåt. Jag stannade min predikan. Det blev
dödstyst i kyrkan, medan Blomquist vandrade genom hela den
långa gången. Eldröd i ansiktet tittade han ömsom ned mot
golvet, ömsom upp till mig. Jag tittade på honom. Detsamma
gjorde hela församlingen. Först när han var kommen in i
sakristian, fortsatte jag min predikan. Det var en läxa, soni
organisten säkert aldrig glömde.

I Säbrå var det alltid vanligt, att kungörelser om någons
död skulle åtföljas av personalier, d. v. s. en kort betraktelse
över något bibelspråk samt några meddelanden om den
avlidne. Dessa meddelanden lämnades muntligen av den, som
anmälde dödsfallet, och upptecknades av pastorn. Om ock
folket gärna ville, att vi skulle predika utan koncept, så måste
dock de s. k. personalierna med därtill hörande betraktelse
läsas från papperet. Nu hände, att jag icke alltid hade tid
att skriva sådana. Men för att icke stöta de efterlevande tog
jag ett papper och höll framför mig, såsom om jag läste
innantill, medan jag i verkligheten extemporerade,
naturligtvis med undantag av de personliga meddelandena om den
avlidne, vilka alltid voro uppskrivna. Men en gång råkade jag
i bryderi. Brandeli hade skrivit upp de personliga
meddelandena om ett avlidet barn, och jag hade icke läst igenom hans
papper, innan jag gick upp på predikstolen. När jag nu skulle
läsa det där, blev jag förbryllad, då det stod, att den lille
»var frisk för övrigt men hade ont i kroppen». Men jag måste
läsa, som det stod. Brandeli, som satt i kyrkan, brast i skratt
och församlingen förundrade sig över, att jag kände deras
tungomål så bra. Ty i Säbrå betydde »kroppen» magen och
»ont i kroppen» var ont i magen.

I Brandeils hus och Säbrå församling tillbragte jag en
härlig sommar. Både Brandeli och hans fru voro synnerligen
snälla mot mig, och bland bönderna i församlingen trivdes
jag utmärkt. Ej få av dem voro troende.

På sommaren var ett prästsällskapsniöte i Härnösand. Vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waldminn/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free