Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lektor vid Umeå högre allm. läroverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
efter vad jag sedan har erfarit, blev hon bevarad i tron intill
änden. Jag hade en medhjälpare, som utförde ett mycket gott
verk. Han hette Edstam och har blott för ett par år tillbaka
dött som godsägare i Närke. Vid den tiden var han sjuk. Han
hade i sitt ena ben en åkomma, som läkarna icke förstodo sig
på. Det syntes, som om hans ben höll på att övergå till gelé.
Under en tid låg han gratis på Serafimerlasarettet i Stockholm
för att bereda läkarna tillfälle att observera sjukdomens
förlopp. Till sist tröttnade han dock på att vara ett sådant där
observationsföremål. Han fick reda på en liten skrift, som
hette »Brännvin och salt», började sköta sig efter dess
anvisning och blev fullkomligt frisk. När jag sist träffade honom
var han till synes en riktig jätte. I Varberg var han emellertid
klen och gick med krycka eller en grov käpp, jag minnes ej
vilketdera. Han kunde icke heller gå långt i sträck utan måste
allt som oftast sätta sig ned. Han tillbringade största delen av
sin dag i badhusparken. De, som sågo honom där, ömkade sig
över honom, sällade sig till honom för att spraka och uttrycka
sitt deltagande. Då passade han på att fråga dem, om de voro
i kyrkan den och den dagen och hörde unge Waldenström
predika. Antingen de då svarade ja eller nej, så kom han i
samtal med dem. Han hade en synnerlig förmåga att på ett
enkelt och hjärtligt sätt tränga folk in på livet. Jag tror knappt,
det fanns någon enda, som kom i beröring med honom,
vilken icke, innan de skildes, fick ett hälsosamt Guds ord av
honom att tänka på.
Vid höstterminens början flyttade jag naturligtvis till Umeå.
Där hade jag tvenne bröder. Den ene var regementsläkare vid
Västernorrlands regemente. Den andre var läroverksadjunkt
och på samma gång telegafassistent.
Min bosättning i Umeå var förenad med åtskilliga
svårigheter. En av mina bröder hade för min räkning hyrt en våning,
men när vi skulle flytta där in, så var den inte alls i ordning.
Golven voro upprivna för pågående reparation, och det kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
