Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvaije morgon och afton gå till fots 3 å 4 timmar
och hade ännu icke sutit upp då vi träffade fienderna.
Farhan gaf mig øéføm-helsningen, men sade straxt
derpå: hat li ’abajetek; jag frågade väl: hvarför? men
fick till svar blott: hakidee, och dermed tog han min
’abajeh samt begaf sig bort i hopen. Vi kommo så
midtibland truppen och man började nu på alla håll
fråga hvad jag var for en karl, med det här vanliga
uttrycket: eish ’ibno eller eieh ’ulumo. Jag upplyste
dem att jag var vaccinatör och läkare, kommande
från Algof och ämnande mig till deras herre Ibn AU
rashid i Rajil for att öfva min konst; men från flere
håll horde jag dervid upprepas: månne han har
penningar? Min under arbetet vid Alshakik sonderrifna
långskjorta och några andra omständigheter gåfvo mig
dock utseendet af fattig, hvarfore några sade: han är
en dervish, som ingenting äger. Andra åter kommo
till mig och frågade om jag kunde bota den eller den
sjukdomen, eller om jag hade läkemedel mot den
eller den krämpan. Ty man tror allmänt att hvaije
sjukdom har sitt specifika läkemedel, hvarfore en
läkares kall består blott i att känna och äga dessa
specifika läkemedel. Undertiden hade nu min första
fruktan förgått, jag begynte finna mig i den fremmande
ställningen och tillät mig att for en och annan klaga
öfver Farhan som tagit min cabajeh; alla försäkrade
att jag skulle få den tillbaka, hvarfore jag sökte upp
Farhan i hopen och fordrade af honom min
tillhörighet. Han lofvade ock gifva mig den, om jag erlade
khatt alkhally d. ä. en afgift för vägen, den Gubbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
