- Project Runeberg -  Georg August Wallins Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849. Dagbok och bref / Tredje bandet /
351

(1864-1866) [MARC] Author: Georg August Wallin With: Sven Gabriel Elmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

qvällsvard. Platsen är nu vald till natten, Beduinen
tager i grimskaftet och leder sitt ök (som under hela
dagen fått gå fritt, utan ledning, blott då och då med
käppen påmint att påskynda sin långsamma gång) till
den plats han anser vara bäst, vanligen i skygd af
någon ökenbuske. Han ropar åt kamelen ikh ikhl
och bultar den på nacken med sin hand eller käpp,
om kamelen är motsträfvig, för att få den att falla
på knä; det försigtiga djuret står ofta länge trampande
och skrapande med foten, för att jemna marken samt
för att ej stöta sig då det faller ned med sin tunga
börda, derjemte upprepande tysta suckar eller
hög-vljudt vrålande. År kamelen ostyrig och ej vill sänka
sig på den plats Beduinen valt, så tager han den i
svansen och styr sålunda sitt ök efter behag. Den
fåller sig slutligen varsamt ned på framknäna,
derefter lika varsamt på bakknäna, hvilande sitt stora skråf
på dessa och på en tjock broskknöl under buken
emellan frambenen. Flinkt afkastas packningen,
djuret tillåtes stiga upp samt får nu gå att söka sig
foder af öknens örter och buskar. Knappt har
Beduinen lössläppt sitt ök och Iemnat det åt sig sjelft,
innan han beger sig till närmaste buskar för att hemta
bränsle; snart återkommer han med en dryg börda af
torra rötter och stammar eller ock torr kameldynga,
som rikligen finnes öfverallt i öknen, slår med sitt
stål eld i fnöske, som vanligen är beredt af
senaps-hufvuden, methnan, eller andra ökneörter, och blåser
npp den i torra stjelkar. Allt detta går ganska fort,
inom en minut har man framför sig en lågande brasa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:16:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wallinresa/3/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free