- Project Runeberg -  Georg August Wallins Reseanteckningar från Orienten åren 1843-1849. Dagbok och bref / Tredje bandet /
378

(1864-1866) [MARC] Author: Georg August Wallin With: Sven Gabriel Elmgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan efter 20 minuter var glad att få stanna vid en
källa, hvilken i forntiden en munk genom enträgen
bon förmått Herren att låta uppspringa med det
herr-ligaste, sötaste vatten. Efter andra 20 minuter
kom-mo vi till en större bergsplatå, i hvars midt en
berr-lig, stor cypress står och vid sidan ett kapeil,
hel-gadt (såsom jag vill minnas) åt jungfru Maria; men
derefter yppades ingen hviloplats, förän vi efter
ytterligare 20 minuter hunno toppen af berget. För
att säga sanningen, blef jag icke särdeles fromt stämd
vid skomakare-munkens källa, eller vid
Maria-kapel-let, utan såg blott upp mot bergets topp, der Herren
värdigats uppenbara sig för Moses med
mennisko-stämma och i ett språk, nära nog det samma som vi
nu talade. Och i sanning är denna topp värdig för
en Herrens uppenbarelse. Förgäfves skulle jag
försöka gifva dig ett begrepp om den utsigt, som här
utbredde sig under mina fotter. Liksom jag i Negd
tyckte mig se ett haf, stelnadt i sandvågor, så såg
jag nu öfver ett haf, stelnadt i böljor af berg; åt alla
håll berg, blott nakna berg, som i längre eller
kortare ryggar ströko fram åt alla väderstreck, endast
längst i öster en fin strimma af Akaba-h&fvet.
Himmelen var till en del betäckt med moln, som då ocb
då strykande fram öfver solen, bildade en underlig
dager och skugga öfver det mäktiga landskapet. Jag
tyckte stundom att bergsböljorna än liksom böjde sig
med skummiga ryggar, än åter sänkte sig i
afgrundens mörker; jag stod tyst och tänkte på den dag,
då detta berg ruskades och skakade för Herrens all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:16:28 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wallinresa/3/0384.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free