Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är haq alldeles förändrad, ingalunda mera någon vän,
såsom han nyss var ansedd.
Emellertid hade solen hunnit nära sin nedgång
och emedan vi redan kommit till slutet af den
kuperade trakten, samt endast hade qvar den stora slätten
kring Tebuk, funno vi rådligast att göra upp eld här,
medan vi ännu voro skyddade af några höjder; sedan
solen gått ned och mörker laggt sig öfver trakten,
skulle vi sätta öfver slätten, för att ej bli sedda af
folk från olika stammar, som här ofta ströfva
omkring för att uppsnappa byte. Sådant är förhållandet
med alla städer i öknen; såsom en tjuf måste man
smyga sig in i dem, och såsom en tjuf ut ifrån dem,
alldrig gerna annorlunda än i mörkret. Ty utom
tillfälliga möten af ärligt folk, som i ärender besökt
staden, men som (om det tillhör en ovänlig stam) dock
ofta plundrar den mötande, måste man äfven frukta
kringflygande ghazu trupper, hvilka antingen begifva
sig ut på plundring eller återvända från sådana tåg;
ytterligare kan man råka ut för sådana män, som
drifna af hunger ströfva omkring i stads-trakter till
ett antal af 3, 4 ä 6 män i sänders, gömmande sig i
en håla under något berg och väntande hvad Herren
behagar sända i deras hand. Vår qvällsvard
förtärdes och kalle dracks utan något gräl, fastmer under
mina följeslagares bemödande att ställa sig in hos
mig samt komma mig att glömma hvad om dagen
passerat, hvarefter vi åter gåfvo oss till vägs, just då
den sista glansen af aftonrodnaden slocknade,
motspe-lad vid östra horizonten af den underliga färgprakt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
