Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
måste numera förkorta orden och berättelsen, for att
fa slut på det långa och tunga brefvet. Vi kommo
fram till Eail den 2 maj, och emedan jag kände
orten sedan min förra resa, tog jag in hos densamma,
i hvars hus jag förut hade bott. Snart blef det
bekant i staden att jag anländt och vi hade knappt
hunnit dricka välkomstkaffet innan jag fick åtskilliga
besök, deribland äfven af en bland stadens förnämsta
män, nuvarande emir alhagg för pilgrimskaravanen
från Baghdad. Han underrättade mig om att hans
företrädare och bror, densamme som anförde
pilgrimerna då jag gjorde Mekka-farden, nu vore sjuk af
en paralys så att han platt icke kunde röra sina ben,
samt att han rest till Baghdad för att söka läkare,
men obotad nu vore på hemvägen och skulle inträffa
här efter ett par dagar. Emiren bad mig lemna mitt
sällskap, stanna qvar här och kurera eller åtminstone
se på patienten, samt forband sig i alla fall att
närhelst jag ville, skaffa mig fram till Feysal, med
hvilken man hade ständig kommunikation o. s. v. Allt
detta verkade intet på mig, ty jag flyr så mycket som
möjligt alla patienter. Men vi fingo här
underrättelser, som dock sedermera visade sig vara falska, att
Feysal nu befunne sig långt från hemmet på ett
ghazu-tåg emot Vadi Dovaser; i anledning deraf skulle mitt
sällskap begifva sig dit for att möta sin herre och
ej gå raka vägen öfver Alkasim till Alrijad, Då min
väg ej låg ditåt och jag dessutom mycket besvärades
af deras forcerade marsch (under hvilken jag icke
hade lust eller tid att se mig omkring i trakten eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
