Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Vester utgöra halfond mur emot hafvet, samt i de
bergskedjor af vulkanisk formation, som gå inåt
landet mot sydost, har jag tyckt mig se verkstaden, der
mäktiga naturkrafter i jordens barndom omformat det
nuvarande Arabien. Nufud-sanåen i midten af
Arabiska sandhafvet, huru herrlig är den icke i
jernfo-relse med den mark vi nu öfvergingo! Dock
fröjdade det mig att åter vara i öknen. Jag vet ej hvaraf
mitt tycke för öknen kommer — jag känner den
alltför väl for att der vänta mig annat än hunger, törst,
het sol utan skugga, i hvarje stund fruktan att bli
uppsnappad af mina vänner Beduinerna och att
sedan skoningslöst plundrad bli lemnad att dö af
hunger, eller utsigt att fa pröfva mina krafter i strid
mot en natur, lika skoningslös som öknens söner;
likväl vet jag mig i all Persiens yppighet och den
Engelska kolonins i Baghdad öfverflöd, äfvensom
vid Egyptens köttgrytor, ständigt hafva längtat ut
till öknen. Vi gingo fram genom den tröstlösaste
öken, som dock här och der genomflöts af små
rännilar ur nefta källor; dessa liksom inbjödo på spe, med
sitt kristallklara men bittra och alldeles odrickbara
vatten, den törstiga öken-vandraren att dricka, deri
ej olika seraben. Man måste hafva färdats i öknen
för att rätt förstå vattnets värde; äfven utan minsta
törst längtar man oupphörligt efter vatten och sjelfva
anblicken af det gläder en. Vi passerade ej blott
stinkande nefta-vatten, utan äfven ofta små pnttar af
regnvatten; med Beduinens vanliga förkärlek för detta
slags vatten tömde Ramad ur lädersäcken det vi ta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
