Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Första uppfostringen. Lärodikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Som hvar och en sin väg med vishet förelagt):
I alla vexlingar han dock en stjerna finner,
Som ej i molnen göms, i stormen ej försvinner,
Som, vänligt skålande och oförgängligt skön,
Ledsagar dygdens fjät och visar på dess lön.
Du är det religion! Du är det, himlens dotter!
Som helgar menskors bröst och jemnar deras lotter,
Och frid och kraft och ljus, ifrån ditt eget land,
På jorden skiftar ut med aldrig sluten hand.
Ack! innan sig min sång om lifvets vårdag lyktar
Och lifvets vårdag bort ur fostrarns händer flyktar,
Ett ömt, ett vigtigt ord, till hvarje moder sagdt,
Mitt hjerta önskar än på hennes hjerta lagdt.
Jag ville lägga fram i trogen undervisning,
Hur hon, förutan’ hjelp af klyfvande bevisning,
Må lyfta barnets själ, på känslans vingar helst,
Till den som verlden styr, till den som verlden frälst:
Med helga lärors kraft, som, öfver qval och öden,
Ge värde åt vårt lif, hugsvalelse åt döden.
Men nej! du ömhetens och religionens vän!
Min röst ej manar dig: du ej behöfver den.
Matt, liflöst är det språk, Permessens tärna äger,
Mot hvad din enfald vet, din milda vishet säger;
Behagens Urani och dygdens Aphrodit!
Ditt hjerta talar mer än alla lärors nit.
Lik den osynlige, i gräns!ös mildhet buren
Kring varelsernas rymd, som sökte i naturen,
Ett aftryck af sig sjelf, att mera älskad bli,
Och modershjertat fann, och såg sin bild deri;
Så går du, dold och mild, som Han, den gode anden,
Du leder dina små, med jemn försorg, vid handen,
Och, sjelf i deras krets en skyddande försyn,
Förtror dem blott åt dig — och Honom öfver skyn.
Förtror dem åt den vän, som gerna sig förbarmar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
