Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guds lof. Konung Davids 104 Psalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fylla omätliga afgrunders famn:
Der de tunga hvalar vandra
Ur den stumma nattens gömmen,
Och menniskan, ej mätt af jordens bröd,
Jagar kring dödens herradömen
Efter lifvets öfverflöd.
* * *
Till dig, till dig, du allas far!
Vår tröst vi alla ställe:
Åt allt, hvad lif och anda har,
Du gifver uppehälle.
Din milda hand du låter opp,
Och lif, lycksalighet och hopp,
Till alla väsen strömmar.
* * *
Ack! när du icke mer, ifrån det höga,
Oss mättar med din hand, oss lifvar med ditt öga:
Vi tråne bort,
Vi dö . . .
Ack! innan kort
Vi tråne bort —
Och vinden skall varf stoft förströ.
Men si! öfver jorden din anda går ut,
Och jorden sig kläder i skönare drägter;
På våra grafvar nyfödda slägter
Sjunga din ära till dagames slut:
Till alla folk och tider,
Din kärleks hand, o Gud! är sträckt;
Kring verldens rymd sig sprider
Din sannings ljus, från slägt till slägt.
Si! jordens grundval skälfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
