Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den Allgode
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Förborgade och höga väsen,
Som skrifvit samma allmakts-lag
För solars tidehvarf och gräsen,
Som vissna på en sommardag!
Jag ville mina tankar svinga
Till din omäteliga höjd,
Men suckar blott, i stoftet böjd:
Gud! Du är stor — och jag är ringa!
Dock ej i himlars höjd allena,
Men i hvart dygdigt bröst, du bor.
Säll den, hvars känslor äro rena!
Säll den, som icke ser, men tror!
När, bäfvande och stum, jag dignar
I glansen af ditt majestät,
Jag i välgerninganes fjät
Dig finner, känner och välsignar.
För ögat gömd, men hjertat nära?
Gud! du är god och kärleksrik:
Det vet jag, och det skall mig lära
Att dig i kärlek varda lik.
Min suck jag då med tillit sänder
Till dig, du får, som allt förmår,
Som räknat mina hufvudhår
Och bär mig uppå dina händer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
