Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid Kronprinsen Carl Augusts död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den gamle fortfor: Se! i ljusa segrars fjät,
Går Carl-Augustus fram i stilla majestät,
Och höjer, lagerhöljd, sin hjessa öfver alla:
Han, som, i stormens tid, på stömnen skall befalla,
Och, fader för sitt folk, beskruda full af mod,
Men trefaldig trofe’ Qvirini-Wasas stod!
Eneas såg — och såg ännu, vid hjeltens sida,
En yngling, manligt skön, i kämparustning skrida,
Men pannan strödd af moln, men blicken sänkt och tung:
"Hvem är den följes-vän, så trogen och så ung,
Som stöder gubben, tyngd af lagrarna och åren?
En son! En ättelägg, af ädla söner boren?
Hvad trängsel på hans väg! Hvad uttryck, hvad behag
I hvarje rörelse, i hvarje anletsdrag!
Men natten, skräckfull, svart, omkring hans hufvud sväfvar."
Den gamle ger till svar (en tår i ögat bäfvar):
Hvad spörjer du, min son? — Omätlig är den sorg,
Som stundar öfver land och folk och kungaborg.
Den yngling, som du ser, ett ögonblick allenast
För jorden visad är, — och återtages genast.
Ack! Svea syntes er för säll, för afundsvärd,
Om, gudar! denna skänk var längre den beskärd!
O jemmer! o betryck! o klagen, barn och fäder!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
